Likabehandlingsplan

Mobergsskolan i Växjö, årskurs 7–9, läsåret 2025/2026. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan).

Vår vision

Vår vision på Mobergsskolan är att alla elever ska känna trygghet, glädje och trivsel, och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Vi vill skapa en inkluderande skola där eleverna kan växa utan rädsla för diskriminering eller kränkande behandling. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Genom att leva efter våra ledord – mod, kraft, passion och hjärta – strävar vi efter en gemenskap som präglas av respekt, förståelse och medkänsla.

Vem kan du vända dig till?

Rektor ansvarar för att diskriminering och kränkande behandling utreds och arbetar för att förebygga att det händer. Till sin hjälp har rektor ett trygghetsråd med personal från elevhälsan och lärare.

Om du som elev eller vårdnadshavare upplever att någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering, eller vill berätta att någon annan kan ha blivit utsatt, kan du vända dig till någon av personerna nedan. Du kan också alltid vända dig till vilken vuxen som helst på skolan.

Rektor: Cornelia Rosenfeldt, [email protected]
Specialpedagog: Victoria Kahlroth, [email protected]
Skolkurator: Carol Akkari, [email protected]
Lärarrepresentant: Oliver Viktorsson, [email protected]

Det är alltid rektor som anmäler till huvudmannen.

Bakgrund

Vilken verksamhet omfattas?

Planen gäller Mobergsskolan, grundskola årskurs 7–9.

Hur länge gäller planen?

Planen upprättades 2025-08-19 och gäller i ett år. Den utvärderas senast 2026-06-15, och därefter upprättas en ny plan för kommande läsår.

Skolans ansvar

Skyldigheten att aktivt arbeta mot kränkande behandling och diskriminering regleras i:

skollagen (2010:800), 6 kap.
diskrimineringslagen (2008:567), 2 och 3 kap.
läroplanen för grundskolan (Lgr22)

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan, och ingen elev ska behöva utsättas för kränkningar eller diskriminering, varken från personal eller från andra elever. Skolan är skyldig att förhindra att elever behandlas illa. Alla som arbetar på skolan ska medverka i ett målinriktat arbete mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och för lika rättigheter. I det ingår att planera, genomföra och följa upp åtgärder som förebygger, främjar och förhindrar.

Varje skola ska varje år upprätta en egen plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka åtgärder skolan ska påbörja eller genomföra under året, och en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts.

Så upptäcker vi tidigt

Eleverna har mentorstid varje måndagsmorgon där de kan ta upp frågor.
Många vuxna äter pedagogisk lunch i matsalen tillsammans med eleverna.
Personalens arbetsrum och personalrum ligger nära kiosken och korridorerna, så vi finns nära eleverna på rasterna.
Ett varmt, personligt och elevnära bemötande från mentorerna ökar chansen att elever berättar vad de ser och hör.
Regelbunden dialog i elevrådet och trygghetsrådet.

Kartläggning

Metoder: enkäter, trygghetsvandringar, möten med trygghetsråd och elevråd, mentorstid, sammanställning och analys av kränkningsanmälningar varje termin, utvecklingssamtal varje termin och hälsosamtal med skolsköterskan i årskurs 7.

Områden: kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Eleverna deltar genom enkätundersökningen, genom samtal om trygghet på mentorstiden och genom trygghetsgruppen.

Personalen deltar i enkätundersökningar, analyserar enkätresultat från elever och vårdnadshavare och deltar i diskussionerna när planen revideras vid läsårsstart.

Delaktighet och förankring

Elevernas delaktighet

Eleverna är delaktiga genom sina svar i den årliga enkäten och genom dialog på mentorstiden. Elevrådet och trygghetsgruppen har en till två representanter från varje klass och träffas ett par gånger per termin. En lärare och rektor ansvarar för elevrådet, och skolkuratorn leder trygghetsgruppen. Planen diskuteras i dessa forum och i klasserna vid uppstarten av höstterminen, och trygghetsgruppen deltar i arbetet med att se över planen och förmedla klassernas synpunkter.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare är delaktiga genom den årliga trivselenkäten och genom enkäten med hälsouppgifter till skolsköterskan i årskurs 7. Vårdnadshavare är alltid välkomna att höra av sig vid oro eller med förslag på förbättringar. Planen finns på SchoolSoft, där det också går att lämna synpunkter.

Personalens delaktighet

Personalen tar del av förra årets plan, diskuterar och värderar innehållet och lämnar förslag på ändringar. Planen presenteras i början av terminen på en gemensam konferens.

Förankring av planen

För att planen ska bli en levande del av arbetet behöver elever, vårdnadshavare och personal känna till den. Planen publiceras på SchoolSoft och på skolans webbplats, gås igenom med eleverna vid terminsstart och med vårdnadshavare på höstterminens första föräldramöte, och presenteras för personalen på konferenstid. Eleverna informeras också genom trygghetsgruppens representanter i helklass.

Skyldighet att anmäla och utreda

När en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering i samband med verksamheten, är personen skyldig att anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, som ansvarar för att skyndsamt utreda det som hänt.

Anmälningsskyldigheten gäller direkt när en elev upplever sig utsatt. Den gäller inte bara allvarliga fall, och det krävs inga bevis för att starta en utredning – det är utredningen som ska visa om en elev har blivit utsatt.

När en elev kränks av andra elever

Anmälan. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt gör en anmälan i skolans digitala system Draftit. Anmälan går automatiskt till rektor, och vårdnadshavare informeras om att en anmälan har gjorts. Är det oklart vem som blivit kränkt, till exempel vid ett bråk, görs två separata anmälningar.
Anmälan till huvudmannen. Rektor anmäler kränkningen och/eller diskrimineringen till huvudmannen så snart hen får kännedom om den.
Utredare utses. Rektor utser en utredare bland personalen, till exempel den som gjort anmälan eller kuratorn.
Samtal. Samtal förs så snart som möjligt med den utsatta och övriga inblandade. Utredaren kan ta hjälp av mentorer eller annan personal som står eleven nära och sammanfattar samtal och observationer.
Bedömning. Utredaren bedömer om en kränkning har skett. Har den inte det avslutas ärendet.
Åtgärder. Har en kränkning skett sätts åtgärder in för att förhindra fortsatta kränkningar, och vårdnadshavarna till alla inblandade kontaktas.
Uppföljning. Inom rimlig tid efter åtgärderna följs ärendet upp genom samtal med de inblandade. Uppföljningen dokumenteras.
Avslut. När ärendet avslutas ansvarar rektor för att dokumentationen skickas till huvudmannen.

Utredaren kan under alla steg få stöd av kuratorn eller elevhälsan.

Att tänka på vid akuta händelser

Utredaren informerar den utsattas vårdnadshavare om att samtal har förts.
Även om kränkningen har upphört genomförs minst ett uppföljningssamtal med den utsatta efter en tid.
Förekommer samma elev upprepade gånger i ärenden kallas eleven och vårdnadshavarna till ett elevhälsomöte där åtgärder tas fram.
Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten kan göras i vilket skede som helst. Anmälan görs av rektor.

När en elev kränks av personal

Om en elev, vårdnadshavare eller personal upplever att en elev kränks av någon anställd på skolan hänvisas ärendet till skolledningen, som omgående utreder saken. Dokumentationen upprättas av rektor.

Så snart rektor fått kännedom om att personal kränkt en elev, eller att en kränkning kan ha inträffat, utreder rektor uppgifterna.
Rektor vidtar nödvändiga åtgärder.
Vårdnadshavare underrättas.
Kontakt tas vid behov med socialtjänsten för samråd eller anmälan.
Disciplinåtgärd mot den som kränkt övervägs.
Bedöms kränkningen som allvarlig, det vill säga som en brottslig handling, gör rektor en polisanmälan.
Eleven erbjuds medicinsk eller psykologisk hjälp, och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram.
Eleven och vårdnadshavare informeras om Barn- och elevombudets roll och om eventuell rätt till skadestånd.
Anmälan görs till Arbetsmiljöverket och till huvudmannen.

När personal kränks av en elev

Händelsen rapporteras på blanketten ”Dokumentation kränkande behandling”.
Rektor ansvarar för att en utredning görs och att fortsatt kränkning förhindras.

Kränkningar mellan vuxna

Rektor är ansvarig och agerar enligt arbetsmiljölagen.

Uppföljning och dokumentation

Arbetet med planen, och hur elever och personal upplever läget, utvärderas efter varje läsår vid nästa höststart utifrån elev- och personalenkäter. Planen revideras i början av läsåret.

All dokumentation om kränkande behandling och trakasserier lämnas till rektor, som meddelar huvudmannen. Personal som upptäcker kränkande behandling eller trakasserier dokumenterar händelsen i Draftit, och den utsedda utredaren ansvarar för den fortsatta dokumentationen. Efter avslutat ärende arkiveras dokumentationen hos Edukatus Alliance kvalitetsavdelning. Rektor Cornelia Rosenfeldt är ansvarig.

Utvärdering av läsåret 2024/2025

Förra årets plan utvärderades av skolledningen, elevhälsoteamet och lärarna i mindre grupper, med elevenkäten och skolkuratorns terminsvisa analys av kränkningsärenden som underlag.

Mål: Gemenskap och trygghet

Planerade insatser:

Aktiviteter som främjar gemenskap, till exempel uppstartsdagar, höstpromenad, friluftsdagar och andra schemabrytande dagar.
Elevhälsoenkät en gång per läsår, som analyseras i personalgruppen och med trygghetsgruppen.
Elevens val och extra studietid i åldersblandade grupper.
Elevhälsan deltar i arbetslagen för att tidigt diskutera elever i behov av stöd.
Skolsköterskan har hälsosamtal i grupp med alla elever i årskurs 7.

Resultat: Alla planerade insatser har genomförts och fungerat bra.

Mål: Studiero och respektfullt klassrumsklimat

Planerade insatser:

Tydlig struktur på varje lektion
Väl kända och tydliga ordningsregler uppsatta i klassrummen
Mobilfria lektioner
Bestämda platser i klassrummet och hemklassrum
Stimulerande lärmiljö i klassrummen
Verklighetsnära och varierad undervisning som skapar motivation och lust att lära
Försteläraruppdrag kopplat till läsning och testning av läshastighet (Lexplore)
Rörelsepauser under längre pass
Kortare idrottspass på schemat för att få mer rörelse fler dagar i veckan

Resultat:

Personalen har arbetat med lektionsstruktur med hjälp av BRAVO-Lesson.
Ordningsreglerna är synliga i klassrummen och har gåtts igenom med eleverna.
Lektionerna har varit mobilfria, men det har varit svårt att få in mobiltelefonerna i början av dagen för en helt mobilfri skoldag.
Vi har arbetat med miljön i klassrummen, framför allt med att skala bort.
Verklighetsnära undervisning har fungerat väl i en del ämnen, och arbetet fortsätter i alla ämnen.
Rörelsepauserna har blivit för många, och det ser vi över.
Kortare idrottspass har inte gått att lösa schematekniskt under året.

Mål: Ökad trivsel och färre kränkningar

Planerade insatser:

En socialpedagog anställs för att öka tryggheten och trivseln. Socialpedagogen arbetar förebyggande och främjande på gruppnivå i klasserna och bidrar till ökad vuxennärvaro i korridorerna på rasterna.
En skolvärd finns i uppehållsrummet vid kiosken och är nära eleverna på rasterna.
Flera vuxna äter pedagogisk måltid med eleverna och rör sig mellan matsalen och skolan.
Personalen får vid varje läsårsstart en genomgång av rutinerna och utredningsarbetet kring kränkningar.

Resultat:

Socialpedagogen har varit aktiv i de klasser där det behövts. Det förebyggande arbetet har fått stå tillbaka för mer akuta insatser, och det ser vi över.
Vuxennärvaron i korridorerna har ökat, liksom antalet vuxna som äter tillsammans med eleverna.
Det nya systemet för utredning av kränkningar har införts och används nu fullt ut.

Sammanfattning

Arbetet har fungerat bra. Eleverna känner sig trygga med personalen och vågar berätta när kränkningar sker. Vi har nolltolerans och upprättar alltid ett kränkningsärende vid misstanke om kränkning, även om det inte alltid leder till en åtgärd.

Nuläge

Kartläggning och analys av risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs genom att analysera de kränkningsärenden som förekommit, den årliga trivselenkäten och det eleverna berättat för trygghetsgruppen.

Mål och åtgärder för läsåret 2025/2026

Här är våra mål och aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.

Mål: Vi arbetar aktivt mot diskriminering och trakasserier

Gäller kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet.

Förebyggande arbete med frågor om allas lika värde och identitet.
Förebyggande arbete med frågor om diskrimineringsgrunderna.

När: Kontinuerligt på mentorstid och i undervisningen, med extra fokus under Pride-veckan. Ansvar: Lärare och kurator.

Mål: Nolltolerans mot trakasserier

Alla vuxna markerar mot nedsättande kommentarer och tar alltid tag i misstänkt kränkande behandling enligt handlingsplanen.

När: Kontinuerligt. Ansvar: All personal.

Mål: Ett gemensamt förhållningssätt till skolans värdegrund och regler

Alla årskurser arbetar med skolans vision och mål genom olika praktiska aktiviteter.
Klassråd och elevråd tar kontinuerligt upp frågorna.

När: Kontinuerligt. Ansvar: Lärare och trygghetsgruppen.

Mål: Alla medarbetare vet hur de ska agera vid misstänkt kränkande behandling

Arbetsgången införs hos alla medarbetare.
Rektor och trygghetsgruppen informerar och förklarar.

När: Vid läsårsstart och vid nyanställning. Ansvar: Rektor och trygghetsgruppen.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling betyder, vad diskrimineringsgrunderna innebär och vilka former av diskriminering som finns. Avsnittet kan användas i undervisningen eller läsas av den som är osäker på begreppen. Förklaringarna utgår från skolan, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

De sju diskrimineringsgrunderna

Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder

Olika former av diskriminering

Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter en form av maktunderläge hos den som utsätts. Det innebär att lärare eller annan personal kan diskriminera en elev, men elever kan inte diskriminera varandra.

Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en regel eller ett arbetssätt som verkar neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Bristande tillgänglighet är när en elev med funktionsnedsättning missgynnas för att skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med en elev utan funktionsnedsättningen. Det är också diskriminering att instruera någon att diskriminera.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.

Diskrimineringsgrunderna förklarade

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, det vill säga människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad både i internationella konventioner och i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som kan bero på en skada eller sjukdom. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse – hur liten den än är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och strider mot principen om alla människors lika värde och lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Den som upplever sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta, men också dolda och subtila. De kan ske i korridorer och klassrum, men också på nätet och i sociala medier. Även utfrysning är kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske med text eller bild, och förekomma mellan elever, mellan lärare och elever och mellan vuxna.

Repressalier

Repressalier är när skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt för att eleven eller elevens vårdnadshavare har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier eller kränkande behandling. Det är helt förbjudet.